Pelles frukost vid eget bord!

Camping bland sanddynorna – med oväntad dramatik

Bulan in profile especially for sis!

Ja så var det. Vi gav oss ut i Jesses stora ”ute” – vad hans bil kallas på svenska vet jag inte ens i och med att jag aldrig ens ägde en bil innan Jesse flyttade in och sa att det var absolut nödvändigt. Kajak, gasflaskor, tält, leksakstraktorer, spadar och iväg bar det – mot Bridport, till bortre stranden bland sanddynorna. Detta finfina ställe kan man bara nå i en fyrhjulsdriven kraftfull bil eller – vilket är väldigt poppis – på motorcykel. Så när vi väl skumpat oss fram till stranden med en urirriterad Pelle som hade solen i ögonen hela vägen och med mig hållandes om magen som ville skumpa på motsatt håll mot resten av min kroppshydda hittar vi en man/kille som ramlat av sin motorcykel. Hans kompis vinkar till oss att stanna och berättar att han fallit av och skadat ryggen men att hjälp och ambulans var på väg. Vi erbjöd lite filtar och käk men sen begav vi oss av för att slå upp tältet för det var ju redan folk på plats och killen kunde ju inte röras pga ryggen. Efter ett par timmar tycker vi i alla fall att det är lustigt att dom inte hämtat killen än – det börjar mörkna vi det här laget och Jesse kör bort och kollar läget igen. När han kommer tillbaks berättar han att polisen och ambulansfolket inte kan chansa och skumpa ut killen därifrån så en helikopter är på väg så mitt i vår fina middag ”by lägereld” kommer helikoptern med värsta söklyset på och hämtar den stackars killen efter att ha spotlightat oss några gånger. Pelle tyckte detta var en höjdpunkt sådär strax innan läggdags.

Söndagen var mycket mer stillsam. Solen sken och vi badade, solade, kajakade och läste böcker medans Pelle mest åt sand.

Sen på måndagen dök det upp ett efterlängtat paket med posten – från Lotta & Per Ungsten minsann. Och tusentack för det! Vilka jättefina kläder! Pelles är väldigt mycket för stora medans min skjorta sitter som en smäck över bulan. Tackar tackar – snyggare gravid Lisa får man leta efter!

Nu ska jag gå och sussa!

Kramar Lisa

Nya verandan

I all sin prakt!

Lilltrollet!

Den lille nya vinkar glatt till er alla fran magen. 16 centimeter fran huvudknopp till rumpa var det lilla trollet & underbart vacker saklart - precis som sin storebror!

Morfar!

Jag vill komma hem till dig och leka med den stora traktorn. Kolla in vad dom tycker att jag ska nöja mig med – galna tasmanier!

Söndagsutflykt Mt Scott

Vi hade tre tjejer/damer/kvinnor att fira och vad är inte bättre än lite bergsbestigning med vildpepparplockning? Speciellt när Ron vänligt men bestämt tog Pellelasset för han hade en rygga packet med 12 kg som övning inför en långvandring som han och Jill ska göra nästa månad – men i söndags tyckte han det var trevligt med lite mer livad last! Så vi trippade glatt uppför Mt Scott och firade sen med rejäl picknick i Forest Park vilket ligger ganska nära där vi gifte oss för dom som var här och minns det!

Annars går jag och längtar efter torsdagens event – ultraljudet! Jag gillar det även om den lill* nu kickar så mycket om kvällarna att det är svårt att glömma bort att någon bor därinne och bulan är stor och grann!

Nästa månad åker förresten Kim och Peter iväg till USA. Dom åker den 22 maj och kommer inte tillbaks förräns den 2 juli tror jag. Ska bli skönt att ha FF och dom ska köpa hem min mest efterlängtade barnvagn (Phil & Teds i klarrött) för det är billigare i Amerikat så allt är bara brabra. Jesse har varit busybusy på sistone men har idag på eftermiddagen lyckats smita iväg på en fisketur så han var lycklig som en lärka. Får se om det blir fisk till middag – jag hoppas på en flathead jag!

Fiskefrun Österman

Indiskt födelsedagsfirande!

Vackra Hanna.

Vackra blombuketten.

Igår var det Shellys födelsedag – grannen med dom tre pojkarna ni vet – och det firades med att hon bjöd på otroligt god indisk mat. Hanna trollade ihop en fantastisk bukett med blommor från Kim och Peters trädgård. Riktigt fin var den – men så är ju Hanna florist också! Sen idag åkte vi – jag, Hanna, Luke, Finn och Pelle – till Evandale och åt gott lunch på bageriet innan dom åkte tillbaka till Melbourne. Dom har två veckor kvar innan som beger sig hem mot Sverige igen. Gravid och gråtmild som jag är så tyckte jag ju allt att det var lite sorgset att säga hejdå och fick nästan en tår i ögat på vägen hem... det var härligt att ha dom här – att prata svenska, skvallra lite om klassisar (ja, Sara, jag ska maila alal detaljer) och allmänt bara ses. Smågrabbarna busade bra ihop också även om Finn inte visste om han skulle skratta eller gråta när Pelle busade med honom genom att bulldoza över honom på jakt efter leksaken som Finn valt ut.

Ikväll har jag jobbat febrilt med inbjudan till vår indiska välgörenhetskväll som ska postas ut på måndag efter en helg av vikande och frimärkslickane. Ci ska klämma en en liten skogspromenad och plocka vilda pepparkorn och ha en picknick i gröngräset också – det var en del av vår present till Shelly nämligen.

Nu, nu ska det sovas och imorgon ska jag ”posta” upp detta på bloggen nu när jag tagit mig i kragen och insett att ni är värda era prickar och ringar så att mina inlägg blir mer lättlästa – så nu skriver jag i mitt hus och sen får man gå över till storhuset där internetuppkopplingen bor för att skicka ut det på internet. Prickarna och ringarna kan ni tacka Lotta för!

Oj – just det – jag har ju några kommentarer jag inte ens liksom har uppmärksammat. ANNA! Jag saknar dig också och min mage är minsann riktigt pussgo och stor nu! ULLA! Ni är välkomna precis när ni vill! Jag har starka förhoppningar att komam till Thailand inom en snar framtid med alla mina barn också – ni verkar ha det vrålfint!

Må gott! Lisa

Finn är på besök

Hanna, Luke och Finn har kommit på besök vilket är härligt trevligt. Man kan prata trollspråket en hel massa – Kim tycker vi låter som små troll när vi pratar. Vi har mest bara spanat runt lite härikring. Vi åkte till Ralphs Falls och gick på en liten promenad och Jesse lyckades hitta en liten tigerorm att stolt visa upp. Finn är en riktig liten solstråle som ler åt allt och alla och Pelle tycker det är toppen med denna nya kompis som är här hela tiden. Idag ska dock familjen Grindal åka iväg på lite utflykt till Binalong Bay och vara borta över natten så i eftermiddag och imorgon får han nöja sig med mamma och pappa.

Sen har vi ju spikat dit ett golv på verandan så nu har vi en veranda runt huset. Pelle övervakade arbetet och såg till att allt gick rätt till.

Nu ska jag fixa till en liten inbjudan till vår indiska välgörenhetskväll med Bollywoodtema innan Pelle vaknar igen.

Oh – just det – Linda efterlyste lite mageuppdatering. Magen växer och gror och lillen sparkar som attan och Jesse kan känna det på utsidan av magen. Idag startar vi vecka 20 och nästa vecka på torsdag är det dags för ultraljud och vi ska INTE ta reda på könet. Jesse tror att han kommer kunna kolla in vad det är men det tvekar jag på i och med att jag knappt kunde se det sist även när området var inzoomat. I vilket fall – det ska bli spännande!

Pannkakskaos

Jopp – så var det gjort! Kändes som en virvwelvind gick genom huset. Efter vårt besök av Stelly, Brooklyn, Calem, Ally, Ella och Noah pustade både jag och Pelle ut. Han somnade till och med lite innan besöket var över. Och jag måste erkänna att det var gott att stilla betrakta min lille gosse – lugnt lekandes på golvet medans han sjöng en liten hitte-på-visa för sig själv medan jag tog igen mig på soffan. Men snart blir det ju ändring när lillmonstret som ar väldigt aktiv i magen dessa dagar kommer komma tillvärlden – tjoho! Vi var hos Gretchen – min doktor – idag och hjärtslagen trummade på 150 slag i minuten och allt verkade vara frid och fröjd i magenpalatset. Pelle pussar och gosar en hel del med min roliga stora mage men ännu tror jag inte han hajar vad som väntar.

Imorgon ar det inplanerat indisk middag hos Jen som vi ska anordna en välgörenhetsafton tillsammans med för att samla pengar till fattiga indiska barn som vill ha ett hus att kunna gå till och få undervisning, rena kläder och en säng att sova i. Sen på lördag kommer familjen Grindal på besök – Hanna, Luke och Finn ar på intåg och landar i Launceston på lördag och stannar på ön fram tills på torsdag.

Annars icke mycket nytt under solen även om vi har sett solen en hel del idag faktiskt. Härligt frisk höstluft dock vilket jag ääälskar. Det är något så mysigt med hösten så det ar inte klokt!

Oh – just det ja – vi lyssnar på Astrid lIndgren som läser sagor för oss och alla dom härliga sångerna är ju fantastiska – favoriten är ”Mors lilla lathund” medans Pelle helt har snöat in sig på "Putting on the ritz" eftersom hans farfar spelade det en mass medans han tillverkade ett bildspel till sin mamm i present. Pelle tycker Fred och Ginger dansar så fint så han står och vickar fram och tillbaka framför datorn när det spelas upp.

Ha det gottans gott och rackans fint i er härliga snö... eller finns den fortfarande kvar?

Lisa